Piercings

 

ANSIKTE

 

Om du funderar på en ansiktspiercing har du uppenbarligen bestämt dig för att visa upp din piercade identitet för allmänheten. Hur litet smycke du än har, så finns det inget sätt att dölja en piercing i ansiktet under de första månaderna av läkningen. Efter läkningen kan du använda genomskinliga plastretainers för att ”dölja” den. Denna sektion är för er som är redo att bli synligt märkta och för er vars jobb och/eller föräldrar inte tar illa upp.

Samla information innan du bestämmer dig för att dekorera ditt ansikte. Även om många piercings i ansiktet läker snabbt och enkelt, så är en infektion eller ärrvävnad i ansiktet inte en vacker syn. Skaffa info först, tänk efter innan du agerar och underskatta inte hur mycket ett smycke kan ändra människors uppfattning om dig. Med en piercing i ansiktet blir du automatiskt ett posterface för allmänhetens reaktioner mot bodypiercing. Var beredd på det, även om det är negativt, så är det officiellt. Ha i åtanke vilka dörrar du öppnar och stänger med en liten ring eller glittrig sten.

Ansiktspiercings kan förhöja dina ögon, accentuera dina läppar, ge dig den där läskiga looken du alltid velat ha, eller bara ge dig en touch av mystik. De är som sagt oftast lätta att skaffa och läka. Men, som med vilken annan kroppsmodifikation, fundera över hur din piercing kan komma att påverka din livsstil, både fysiskt och socialt, innan du sätter dig på britsen.

 

ÖGONBRYN

 

Ögonbrynspiercings började dyka upp på 80-talet och har vuxit i poularitet sedan dess. De är en av de enda enbart estetiska piercings, med inga erkänt symboliska aspekter associerade med dem. De drar uppmärksamheten till dina ögon och övre delen av ansiktet och öppnar antingen upp blicken eller intensifierar den. De är även väldigt lätta att utstå och relativt enkla att läka.

Ögonbrynspiercings tar ungefär 8 – 10 veckor att läka och är lätta att sköta om. Generellt så läker de utan större komplikationer, förutsatt att du håller den ren och håller smutsiga händer, smink och hår borta från den. Blir den infekterad svullnar de ofta upp och/eller bildar vätskefyllda bulor eller finnar vid hålet. Varm saltlösning ett par gånger om dagen brukar kunna ta hand om det rätt så fort. Om det svullnar upp inom de första dagarna efter att du gjort den, är det troligtvis inte en infektion. Läs vidare för mer info.

Hur man genomför en ögonbrynspiercing kan variera ifrån piercer till piercer och med kundens hudtyp. Efter att man tvättat och markerat området, brukar många piercers nypa upp huden med en tång, sticker på din utandning, tar bort tången och sätter i smycket i bakändan på nålen. En del piercers använder en så kallad ”freehand”-teknik, där man nyper upp huden med fingrarna istället för med en tång. Detta kan lägga till en bråkdels sekund till själva sticket, men kan reducera svullnaden och risken att få ett blåmärke ifrån tången. Då själva tången oftast är den del av piercingen som är obekvämast, är ofta freehand-tekniken mindre traumatisk att utstå. Vilken teknik din piercer använder sig av, avgörs helt och hållet av din piercer och din anatomi. Ingen teknik är fel och båda kan resultera i en perfekt och vacker ögonbrynspiercing.

Ögonbrynspiercings kan svullna något när man gjort den och vissa har en benägenhet till att svullna mer, blöda, få ett blåmärke och till och med ett blått öga. Detta gäller speciellt personer som har lätt för att få blåmärken eller blöder mycket, eller för de som har väldigt ”tunnt” blod på grund av medicin, stundande menstruation eller andra fysiska aspekter. Förvänta dig inte att det sker, men bli inte förvånad om det gör det. Sköt om svullnaden som du gör med andra svullnader: ispackningar, håll kroppsdelen högt (extra kuddar när du skall sova) eller antiinflammatoriska tabletter där den verksamma substansen är paracetamol (då det inte har blodförtunnande egenskaper som vissa andra läkemedel). Svullnaden brukar generellt gå ned efter några dagar medan ett blåmärke kan hålla i sig lite längre. Ju mer du bråkar med blödning, svullnad eller blåmärken, desto längre kommer det att hålla i sig. Slappna av och låt det läka.

Då somliga ögonbrynspiercings håller flera år, kan vissa växa ut efter ett eller två år. Detta betyder att de stegvis närmar sig ytan allt eftersom din kropp växer ut nya hudlager bakom smycket. Över lag kan de flesta ögonbrynspiercings emigrera/stötas ut. Detta byter inte att din piercer gjort något fel, men det finns en del knep för att förlänga livstiden på din piercing. Emigrering är helt enkelt sättet din kropp tar hand om smycken som sätts på plan hud. Det universiella här är, att ju bättre du sköter om din piercing, desto längre kommer den att hålla. Att leka med den, fingra, pilla, tvinga den ligga plant, låta den bli infekterad och tvätta den med hårda kemikalier som väteperoxid kan påverka din piercing att växa ut snabbare. Att bära smycken som är för tunna (mindre än 1.2mm), för korta eller för tunga kan också påskynda emigrering. Oftast har du redan tröttnat på din piercing innan den kommer ända ut till ytan, men om den växer ut och du fortfarande vill ha den, så kan man göra om den när ärrvävnaden väl läkt (efter ett par månader).

På Crossroad gör vi ögonbrynspiercings med böjda stavar, antingen i 1.2mm eller 1.6mm tjocka. En del piercers sätter raka stavar, men vi anser att de löper större risk att emigrera då de sätter större press framåt och utåt. Ringar och hästskor kan användas, men vi rekommenderar att man väntar med det tills dess att piercingen är läkt.
Om du behöver dölja piercingen, när den är läkt, finns det genomskinliga plastretainers du kan använda.

Det slutliga utseendet av din piercing beror inte bara på ditt smycke, utan även på placeringen. Placerar man den på ögonbrynets yttre tredjedel, kan piercingen få ditt öga att verka bredare och mer öppet. Sätter man den i den inre tredjedelen, närmre näsroten, ger den en allvarsam ton till ansiktsuttrycken.
Den vanligaste placeringen är mot den yttre delen av ögonbrynet, precis utanför valvet på ögonbrynet. Denna placering är tillfredställande på de flesta ansikten. Även vinkeln på piercingen kan justeras, från nästan helt vertikalt till diagonalt. En vertikal placering drar mer uppmärksamhet till själva piercingen, i motsats till ansiktet. Sätter man den i en ungefärlig 45-gradig vinkel, där den undre kulan möter utkanten av iris, kan den framhäva ögonen men den exakta vinkeln beror på den individuella anatomin.

Över lag så är ögonbrynspiercings en av de mest användarvänliga ansiktspiercings som finns. De gör inte så ont att utstå, är lätta att sköta om och de är smickrande för de flesta ansiktsdragen. De ger dig ytterst lite att oroa dig för, bortsett från kanske din chef och din mamma.

 

EARL

 

Denna piercing var relativt ovanlig för 15-20 år sedan, men har sedan dess vuxit i popularitet, både på gatan och i tv-rutan. Du har kanske sett Erl Van Aken, mannen piercingen fick sitt namn ifrån, i vampyrfilmen Blade, där han spelar karaktären Von Esper. Ett av piercingens största framträdanden skedde i filmen Flykten från Absolom, där Stewart Wilsons karaktär hade inte bara en, utan tre, erl-piercings. Denna film fick upp ögonen på många för denna piercing.
Oavsett varför man vill ha den, så är den ett slående alternativ att smycka sig på, då den drar uppmärksamhet och intensitet till ögonen och ögonbrynslinjen.

Om du vågar dig på denna piercing så tar den dig ungefär 8 – 10 veckor att läka och du sköter om den på samma sätt som en ögonbrynspiercing. Likt ögonbrynet har Erlen tendenser till att ändras och växa ut, speciellt om den blir irriterad eller infekterad.
Den ser ut att passera igenom näsbenet, men den går varken igenom ben eller brosk utan sitter endast i det lösa skinnet vid näsroten. Alla har inte mjuk, nypbar hud där för denna piercing, men det kontrollerar vi så klart innan vi gör det. Om man inte kan ha den, finns risken att den emigrerar väldigt snabbt. Personer med glasögon har märkt en större tendens till migrering på grund av irritation ifrån glasögonen, men det är beroende av den individuella anatomin. Om glasögonen inte kommer åt piercingen, bör det inte vara några problem.

Själva proceduren kan genomföras med tång eller freehand, beroende på piercern, och ger väldigt låg smärta. De flesta kunder har sagt att de endast känt ett tryck under själva proceduren och lite ömhet efteråt. Vi sätter i stavar på 1.6mm tjocklek, med en längd varierande mellan 13mm och 20mm beroende på anatomin. Kunder har oftast små kulor på staven, men man kan även byta ut dessa mot spetsar och glittriga stenar när den väl är läkt. Som sagt, inte en svår piercing att skaffa, men inte en piercing för dem som vill passa in.

 

NÄSVINGE

 

Runt om hela världen har piercings i näsvingen olika betydelser och kan tillkännage att man är oskuld eller redo för giftermål, skicklighet i jakt, social status eller rikedom eller shamanistiska krafter för att nämna några. Och i dagens samhälle, framförallt av estetiska skäl. Oavsett vad dina skäl är för att skaffa en piercing i näsvingen, så finns det några saker att tänka på.

Näsvingen kan ta ungefär 3 – 4 månader att läka och ibland längre än så. De är även en av de piercings som drar ihop sig snabbast, även efter läkning, så om du har tänkt att gå utan något smycke i under arbete om någon månad, så får du tänka om eller i alla fall skaffa en retainer. Vi rekommenderar inte att du byter din piercing inom de fyra första månaderna, även om den verkar läkt. Alltför ofta märker folk att den inte var riktigt redo att hålla på med och orsakar sig själva onödig smärta och bekymmer.

Själva proceduren går till som så: Vi tvättar området och markerar placeringen, sedan håller vi försiktigt tag om näsvingen med en tång. När du andas ut sticker vi och smycket placeras i bakänden av nålen och förs igenom. Det kan eventuellt blöda lite grann och dina ögon kan tåras. En del piercers kan eventuellt använda ett ihåligt mottagarrör på insidan, istället för en tång. Röret ger stöd inifrån näsvingen och nålen sticks igenom huden och in i röret. Båda tekniker är dagligt bruk.

Placeringen av en piercing i näsvingen kan variera från kund till kund, men den tenderar att läka snabbast och se mest naturlig ut i det horisontella vecket. För att finna detta kan du ta en spegel och fladdra med näsvingarna. Där de böjs är vecket. Man kan placera piercingen längs hela vecket, förutsatt att det är tillräckligt långt ifrån ansiktet så att smycket kan sitta bekvämt på insidan. Man kan även pierca under vecket, men att göra det närmre kanten av näsvingen enbart för att kunna ha en minimal ring är oftast ingen bra idé. Det är bättre att sätta den i en position så att den framhäver och smickrar ditt ansikte och låta det läka med minsta möjliga ring som är lämplig som initialt smycke. Efter att du har läkt kan du oftast byta ned till en mindre storlek som ser ut att ligga tätt runt näsvingen.

Det finns flera smyckesalternativ när det gäller näsvingen och det finns tre huvudformer; BallClosureRingar, labreter och nässkruvar. De vanligaste tjocklekarna är 1.2mm och 1.6mm, men tjockare storlekar är möjligt. Tunnare smycke än 1.2mm ökar riskerna för ärrvävnad om du vill ha ring, då det kan skära i huden.

Initialt så sätter vi endast i titan, men när piercingen väl är läkt kan du välja smycken från stål, färgat titan och 18K guld för att nämna några. Silver eller guld av lägre kvalitet är inte lämpligt, även om du kan bära det i dina örsnibbar. Många har väldigt känsliga piercings i näsvingen, även väl läkta och genom att sätta i ett smycke i silver ökar man risken för både irritation (från allergisk reaktion) och ärrvävnad. Vill du ha utseendet av silver, men inte vill ha stål, så kan du pröva med ofärgat titan, 18K vitt guld eller platina, som alla är biokompatibla.Om du väljer en ring som intialt smycke, kommer den att vara lite större än vad du kan bära när du väl har läkt. En ring som ligger tätt runt näsvingen under läkning kan tillföra ärrvävnad om ens minsta svullnad sker. Vanligen syns inte svullnaden så mycket, om den inte förvärras av ett för litet/tätt smycke som nyper till. De ringar vi sätter från början är ballclosureringar i titan, med en mörkare clip-in kula i hematit. Dessa ringar ger dig möjligheten att byta själva kulan vid senare tillfälle och det finns många valmöjligheter i form av halvädelstenar, färgade titankulor, guldkulor eller stålkulor med glittriga stenar i. Skulle du sedan tröttna är det bara att byta ut kulan. Genom detta behöver du inte köpa en helt ny ring eller ens ta ur ringen ur piercingen.

Vill du ha en mer diskret look sätter vi i en labretstav som har en liten kula på utsidan som gängas på och av. På insidan har den en liten platta. Tjockleken på labreten är som tunnast 1.2mm, till skillnad från de flesta nässkruvar som är 1.0mm. Detta är för att få en bättre stadga i hålet och för att minimera risken för ärrvävnad.

Längden mellan plattan och kulan är alltid lite längre initialt för att göra plats för eventuell svullnad och kan justeras efter läkning om den skulle vara lite för lång.
När den väl är läkt kan man byta till nässkruvar i stål, färgat titan och både rött och vitt guld, med olika former som spetsar, kulor, koner, hjärtan, stjärnor och glittriga stenar för att nämna några. Vilket smycke du än väljer så kan näsvingens läkning vara både lång och knepig, men om du sköter om din piercing noggrant finns det inget skäl till att det ska bli besvärligt. Under läkningen tvättar du den morgon och kväll med en aktibakteriell vätska och håller smutsiga händer och sminkprodukter borta.

Skulle du få en infektion i piercingen ser det oftast ut som en stor gulaktig finne, vilket kan vara svårt att dölja så sköt om den! Om du har oljig hy är den antibakteriella vätskan ett bra alternativ för att kunna tränga igenom oljan och effektivt rengöra piercingen. Den är även mycket bra för dig som röker, då den tar bort tjära och rökrester.
Fundera allvarligt på att skära ned på rökningen under läkningen. Kemikalier som kan gå in i näsan är inte bra för din piercing och dess läkning. Om du får en infektion kan du pröva att lägga koksaltlösning på en kompress och hålla emot några gånger om dagen tills dess att infektionen gått bort helt. Att bara ta bort smycket hjälper oftast inte helt, då det tillåter huden att dra ihop sig med infektionen instängd.

Leker du mycket med ditt smycke eller utsätter det för andra påfrestningar, kan du få en röd bula precis vid piercingen. Det är en typ av ärrvävnad till följd av återkommande påfrestningar. För att undvika detta, lek inte med din piercing!

Om du är allergisk eller förkyld bör du undvika att pierca dig, om du tror att du kommer att snyta dig ofta. Var även försiktig när du torkar ansiktet så att du inte fastnar med smycket. Försök även att inte sova på den sidan av ansiktet. Om du sköter om din piercing och inte tillåter några infektioner, lämnar den sällan något märke om du skulle ta bort den. När hela hålet dragit ihop sig, ser det mest ut som en por. Men som vi nämnde tidigare, om du vill behålla din piercing, låt smycket sitta i. Näsvingen kan dra ihop sig fruktansvärt snabbt och kan vara smärtsam att töja.

Om du har bestämt dig för att pierca näsvingen, så är allt detta inte på något sätt till för att avråda dig ifrån det. Näsvingen kan vara både elegant och smickrande för många ansikten. Jämfört med många andra piercings i ansiktet, behåller många denna hela livet. De behöver bara lite extra omtanke och uppmärksamhet för att vara njutbara redan från starten.

 

SEPTUM

 

”Vad kommer härnäst, ett ben genom näsan?!?”

Ja, för somliga är just det nästa steg. Om du likt många andra känner så, är denna sektion avsedd för dig. Om du var den som ställde dumma frågor, läs vidare så kanske du lär dig något.

Septumpiercings har funnits längre än vad som finns dokumenterat. Den blev en prototyppiercing för stammar och urinvånare då den har chockerat upptäcktsresande från västvärlden ända sedan 1500-talet och den chockerar fortfarande i dagens samhälle. Bortsett från vanliga fördomar kring piercings, blir ibland betraktare av septumpiercingen störda av idén att den går igenom ”benet” i näsan och att den måste vara fruktansvärd att få utförd. Inget av påståendena är sanna. Det är faktiskt som så, att väl utförd vidrör inte septumpiercingen brosket i näsan och är oftast väldigt enkel att läka.

Om du sträcker din överläpp ner över tänderna (inte med händerna), så sträcks dina näsvingar ut också. Om du i denna position nyper din septum med spetsarna på dina pekfingrar kan du känna det hårda brosket uppåt och den tjockare hudvävnaden i botten av septumen. Mellan dessa två kan du känna en bit tunnare, mjukare hud och det är där vi sätter septumpiercingen. Placeringen är oftast längre fram mot nästippen, men detta kan variera från person till person. Alla har en så kallad ”sweet spot”, där huden är mjuk och flexibel och det är där piercingen gör minst ont och tar kortast tid att läka. Läkningen bör vara över inom 6 – 8 veckor.

Själva proceduren varierar med varje bodypiercer. Vissa har dig liggande ned, med piercern lutandes över ditt huvud och andra har dig sittandes eller halvsittandes. Många piercers tvättar området och låter dig sedan sträcka ut dina näsvingar för att kunna känna den mjukare vävnaden. Sedan håller de ett ihåligt mottagningsrör på andra sidan av septumen och skapar ett mottryck, samtidigt som de fixerar vinkeln med nålen på andra sidan. Samtidigt som du andas ut görs själva sticket in i mottagarröret och sedan sätts smycket i bakändan av nålen och förs igenom.
Andra piercers använder en speciell tång som är designad just för septumpiercingen, för att hålla septumen stadigt när de gör själva piercingen. Andra piercers har andra tricks för att garantera en rak piercing.

Själva metoden spelar inte så stor roll, utan resultatet. Piercingen bör framträda rak och jämn mot ansiktet. Den bör inte vara igenom det hårda brosket över den mjuka vävnaden eller i den tjockare hudvävnaden undertill. Den bör inte vara placerad mot ansiktet, utan längre fram mot tippen av näsan, så att den hänger i framkant av dina näsborrar.

Septumpiercings är lätta att rengöra – morgon och kväll med en antiseptisk vätska. Men det är viktigt att du gör det.
För det första så kommer en smutsig septumpiercing att lukta då de döda hudcellerna i piercingen samlas och du är i den perfekta positionen att känna allt.
För det andra, så kan en infektion, även om de är sällsynta, vara allvarliga och kräva en läkares assistans. Håll dina smutsiga händer borta! Du behöver inte leka med den eller snurra på den hela dagarna. Om du måste centrera smycket, gör så att du tar tag i själva kulan och inte i själva ringen. Om du kan, tvätta händerna först. Genom att skära ned på rökning ger du din piercing betydligt större möjlighet till att läka. Tänk på hur mycket tjära och rökrester som kommer in i din piercing med varje in- och utandning.

Smycken för septumpiercings finns i alla former. Om du längtar efter coola horn och spetsar i horn, stål eller glas, ha tålamod. De är inte optimala under läkningen. Initialt kommer du längre med ett smycke som är bekvämt. Go crazy senare. Det vi kan sätta i från början är ballclosure-ringar, hästskor eller retainers.

Om du måste, eller vill, dölja den under de 8 första veckorna (innan du byter smycke) rekommenderar vi att börjar med en septumretainer. De ser ut som ett U och tanken med dem är att de skall sitta uppvikta i näsan. På detta vis är det ingen som ser dem. De är även ett bra val om du måste dölja din piercing vid ett senare tillfälle, när den väl är läkt.

Du kan även ha ballclosureringar eller hästskoringar (circular barbells), i den storlek som är smickrande för ditt ansikte. De flesta väljer proportionella ringar med en diameter på 10 – 12mm, men storleken är även beroende på anatomin av din näsa. Med hästskor kan man variera mellan olika storlekar på kulorna, vilket kan ge dramatiska förändringar. Gällande hästskor, så är de inte optimala för att bäras som retainers. Vissa kan göra så, men det är helt beroende av storleken på ringen, kulorna och dina näsborrar. Räkna inte med att det går eller att det är bekvämt. Om du måste dölja den, skaffa en retainer under läkning.

Tjockleken på ringen ligger oftast mellan 1.2mm och 2.0mm, medan vissa kan ha utrymme för 2.4mm. Man får vara extra försiktig då man gör större hål, då det finns en risk att man rispar brosket och det är inte skönt. När den väl är läkt kan man töja upp den utan större problem. Om den sitter för nära eller i brosket, kan det vara svårare att töja, då smycket kan sätta större press på brosket vilket kan göra väldigt ont.

Många personer använder sina ansiktsmuskler osymmetriskt. De kanske ler mer med ena sidan av munnen, rullar på läppen när de tänker eller viftar med näsvingarna när de blir nervösa och många personer sover på ena sidan av sitt ansikte. Vad detta innebär för din piercing är att även den mest perfekt stuckna piercingen kan läka snett om den konstant blir utsatt för tryck åt ena eller andra hållet av dina muskler, händer eller kudde. Om du märker att din piercing börjar dra snett under första eller andra veckan av läkningen kan du ta tag i kulan och försiktigt trycka smycket åt motsatt håll och försöka få den att hänga rakt. På detta sätt kompenserar du åt motsatt håll från vad som än påverkar den och gör så att piercingkanalen inte läker snett. Efter några veckor har kanalen blivit tillräckligt stark för att inte dra sig snett och då kan du sluta justera den.
Tänk på att alltid tvätta händer innan du rör din piercing. Skulle du ha oturen att få en inte helt perfekt rakt piercing från början, kan du genom att träna den på detta sätt eventuellt justera problemet. Det kan även vara till hjälp under läkningen från en töjning.

Det är alltså septumen. Inte alltför svår att skaffa eller läka, förutsatt att din piercer vet vad han/hon sysslar med. Låt bli cigaretterna, hålla dina fingrar borta och sköt om den väl så bör du få en lycklig, smärtfri piercing på nolltid.

 

 

ÖRON

 

 

 

ÖRNSNIBB

 

 

Örsnibben kan med lätthet kallas för världens vanligaste piercing och anses därför av många inte ens vara en piercing. Smyckesutbudet sträcker sig från tunna ringar till stora pluggar och tunnlar i diverse material, eller kombinerat.

När hålet väl är läkt kan man, om man vill, töja upp det till lite tjockare storlekar, oavsett om man vill ha ringar eller pluggar. Det viktigaste då är att inte stressa igenom töjningen utan ”skynda långsamt” så att man inte riskerar att spräcka hålet.
Man kan som oftast byta upp sig till tjockare smycken med ungefär 1 månads mellanrum, men det finns även så kallade töjsmycken eller stretching kits som man kan använda sig av. Då kan man själv sköta om töjningen och töja lite varje dag, men det är ändå viktigt att inte stressa.

En av de vanligaste frågorna vid töjning av öronsnibbarna är om hålen växer ihop, skulle man tröttna på dem. Hålet växer aldrig ihop helt och hållet, men drar ihop sig så att man endast ser en prick på snibben. Detta varierar dock från person till person och beror på hur pass ”bra” man har töjt. Har man töjt sitt hål upp till 10mm eller större finns risken att hålet inte drar ihop sig helt om man skulle ta bort smycket.

Crossroad utför aldrig någon piercing med en så kallad öronhålspistol. Om någon vill göra hål på dig med en pistol ska du genast gå därifrån!

Vi använder en steril engångsnål som är framtagen specifikt för piercing. Öronhålspistoler går inte att sterilisera, vilket gör att risken för blodsmitta ökar drastiskt.

Det gör mycket ondare att pierca sig med en öronhålspistol, då kroppen tillfogas onödigt stor skada då man gör ett hål med ett trubbigt smycke som slås genom kroppen. De smycken som sätts i med öronpistoler sitter oftast väldigt tätt, och tillåter inte örat att svullna.

Varianter på den traditionella örsnibben är horisontell och vertikal örsnibb. Båda dessa varianter är extremt svårläkta och är väldigt anatomiberoende. Just den vertikala tar extra lång tid att läka då den även passerar genom broskvävnad.

 

Crossroad utför aldrig någon piercing med en så kallad öronhålspistol. Om någon vill göra hål på dig med en pistol ska du genast gå därifrån!

Vi använder en steril engångsnål som är framtagen specifikt för piercing. Öronhålspistoler går inte att sterilisera, vilket gör att risken för blodsmitta ökar drastiskt.

Det gör mycket ondare att pierca sig med en öronhålspistol, då kroppen tillfogas onödigt stor skada då man gör ett hål med ett trubbigt smycke som slås genom kroppen. De smycken som sätts i med öronpistoler sitter oftast väldigt tätt, och tillåter inte örat att svullna.

 

ÖRONKANT

 

 

En av de vanligare öronpiercingarna efter örsnibben är öronkanten, eller helix som den även kallas, och kan varieras i vinkel beroende på hur öronkanten är formad.
Smycken till denna piercing kan varieras mellan stav och ring, även om det senare är vanligast. Man kan även töja hålet och använda tjockare ringar eller tunnlar.

Då denna piercing går genom brosket har den en längre läktid än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den bra.

 

CONCH

 

 

Denna piercing sitter mitt i öronskålen och kan vara både diskret och fräck beroende på vilket smycke man vill ha. I standardhål kan en glittrig sten varieras med spetsar beroende på tillställning. Har man ett töjt hål kan man välja mellan både pluggar och tunnlar.
Vinkeln på denna piercing kan även den varieras och anpassas med olika smycken.
Piercingen går genom brosk och läker lite långsammare än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den fint.

 

TRAGUS

 

Tragus -  kallas den lilla fliken/flärpen som sitter vid hörselgången i örat och är en diskret och vacker piercing, som vuxit i popularitet de senaste åren. Denna piercing är dock inte optimal att bära tillsammans med öronsnäckor/headset.
Piercingen går igenom brosk och läker långsammare än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den fint.

 

DAITH

 

Daith sitter i det innersta vecket i hårdörat och är en annorlunda men stilfull piercing.
Då denna piercing går genom brosket har den en längre läktid än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den bra.

 

ROOK

 

Rookpiercingen sitter genom ett av vecken i hårdörat och kan bäras med både ring och böjd barbell.
Då denna piercing går genom brosket har den en längre läktid än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den bra.
Tänk gärna på att använda ert andra öra då ni ska prata i telefon, då det kan irritera under läktiden.

 

SNUG

 

Denna piercing kallas även ”Anti-Helix” men Snug är det mest populära namnet.
Enligt många är denna piercing en av de mest smärtsamma piercings man kan göra, men detta är individuellt som för alla piercing.

För denna piercing lämpar sig böjda stavar bäst initialt, men väl läkt kan även ringar av olika slag bäras, om smycket är av lämplig storlek.

Denna piercing fick sitt namn av Caitlin Theobald i mitten av 90-talet, efter klädföretaget Snug Industriessom då ägdes av hennes pojkvän.

 

INDUSTRIAL

 

Denna piercing är visuellt en mycket häftig piercing som kan varieras på många sätt.
Smycket som sätts i från början är en lång barbell som går igenom minst två hål, vilket kräver noggrannhet när man genomför den. Alla piercings är inte genomförbara på alla, så om ni är intresserade av denna piercing är ni välkomna in så vi kan se vad som passar ert öra.
Piercingen går genom brosk och läker långsammare än t.ex. örsnibben men med rätt skötsel och sunt förnuft läker den bra

 Anti-Tragus

 

 

ANTI-TRAGUS

 

 

Anti-Tragus har samma egenskaper som den vanligare Tragus-piercingen och är placerad i den motsatta broskfliken ovanför örsnibben.

 

 

Det finns ett stort spektra av spännande valmöjligheter när det kommer till piercings i brosket i form av position, vinklar, förbindelser och val av smycken. Att bära dem ser helt underbart ut. Men, på grund av öronbroskets extrema känslighet och långsamma återhämtning är konstant eftervård grundläggande för att läka. Många personer har varken information eller tålamod för att läka dem framgångsrikt.
Om du är intresserad av att pröva, så kan vi hjälpa dig med informationen. Tålamodet är upp till dig.

De många varianter man kan göra är beroende mestadels på formen av ditt individuella öra. Vi har alla olika veck och ytor, så det bästa är att skräddarsy piercingen efter dig. Till skillnad från den mjukare vävnaden i öronsnibben är brosk inte lika medgörligt, så man kan inte tvinga det till onaturliga positioner. Om du gör det, riskerar du att betala för det i smärta och ärrvävnad. Om du arbetar med formerna du redan har och är varsam med att inte sätta press på dem, är chansen mycket större att du får en lycklig piercing.

Den största skillnaden mellan brosk- och örsnibbpiercings är läktiden. En örsnibb kan läka på 6-8 veckor, medan en broskpiercing kan ta upp till mellan 6 månader och 1 år innan den är fullt läkt.
Piercingen kan värka eller ömma ett bra tag efter att man gjort den och du måste vara aktsam med att sova på den sidan, hålla telefoner emot den, leka med den eller på andra sätt utsätta piercingen för tryck. Om du inte tar hand om den på ett milt sätt, kan brosk bygga upp stora knölar av rödaktigt eller hudfärgad ärrvävnad runtom piercingen.

Genom att eliminera problemet kan du oftast hjälpa ärrvävnaden att försvinna (t.ex. genom att sluta sova på den) men det kan bli permanent, så det ligger verkligen i ditt intresse att ta hand om din broskpiercing redan från dag ett. Tillsammans med navlar är broskpiercings några av de piercings som är svårast att läka.

Värt att tänka på gällande broskpiercings: Låt ALDRIG ALDRIG ALDRIG någon göra en piercing genom ditt brosk med en håltagningspistol! Det är en säker garanti till förlängd läktid med ökad smärta och ärrvävnad. Pistoler är inte tillverkade för att pierca genom struktural vävnad och kan orsaka skada. Vidare så är stiften pistolerna använder för korta för att tillåta svullnaden orsakad av pistolhål. Om vävnaden blir begränsad under svullnaden löper du större risk för ärrvävnad. Genom att pierca brosk med pistol öppnas dörren till en helt ny värld av möjliga komplikationer. Gör det inte.

ORALA

 

 

TUNGA

 

 

Tungpiercings är en av de mest populära piercings i dag och därigenom källan till flest frågor och felinformation. Tvärt emot populära rykten så kommer din tunga inte att tappa känsel, blöda för evigt, ramla ur, ruttna eller aldrig dra ihop sig. Du kan heller inte få cancer på grund av smycket, eller behöva sluta röka för all framtid (även om minskat intag av nikotin under läkning hjälper). Risken att andas in smycket och punktera lungorna är även det en extremt ovanlig händelse (Av alla tusentals tungor vi har piercat, har vi aldrig hört talas om ett endaste fall).

Till vår kännedom så finns det väldigt lite historisk data på permanenta tungpiercings, även om följeslagare av vissa hinduiska kulter är kända för att sätta i dekorativa pilar genom sin munvävnad, när under transliknande tillstånd. Dessa är endast för rituella syften och bärs inte som permanenta smycken. Mayaindianerna tros även ha praktiserat rituella piercings.

Den moderna tungpiercingen, vilken består av en barbell (stav), genom mitten av tungan, såg sin födelse för ca 30 år sedan och har de senaste åren exploderat så pass i popularitet att den har status som mode-nödvändighet. Tungpiercings är generellt sett placerade vertikalt i mitten av tungan, framför tungsträngen (frenulum linguae) som fäster tungan vid botten av munhålan. Placeringen görs mellan de båda musklerna som tungan består utav. Många tror att det är en väldigt smärtsam procedur att att pierca tungan, men den mesta känseln man har i tungan sitter längs med tungans kanter (vid musklerna). I mitten av tungan där piercingan görs har man inte alls lika mycket känsel.

Alternativt kan par av tungpiercings utföras, med en stav på var sida av mitten placerade genom musklerna. Dessa kallas alternativt för snake bite eller venoms, båda med referenser till ormens bett och tänder. Då dessa går igenom musklerna är de något känsligare än den vanliga placeringen.
Generellt så är det rekommenderat att inte pierca vid tippen av tungan med en ring, då det är större risk för problem med slitage, läspning och tandskador.

Initialt läksmycke är generellt en rak barbell på 1.6mm eller 2.0mm.
Ringar är inte rekommenderade för läkning då de inte är kompatibla med svullnaden och kan orsaka tandskador.
Längden på staven är längre initialt, för att tillåta svullnad och kan bytas till en kortare stav efter läktiden (ca 4-8 veckor). Våra stavar har avskruvbara kulor i båda ändar, så det är möjligt att byta ut endast staven. På samma sätt kan man köpa kulor separat om man skulle vilja ha olika färg eller form senare.
Tungan är oftast väldigt lätt att töja, så en förstoring av hålet är ett alternativ efter läkning. Som med all töjning skall det göras gradvis – inte snabbare än en storlek i månaden, gärna långsammare.

Piercings i tungan kan orsaka skada på både tänder och tandkött, speciellt om man leker med smycket eller drar det mot tänderna. Stål är hårdare än tandkött och tandemalj och om du slår ihop de båda kommer staven att vinna. Om detta är ett återkommande problem är kulor av plast ett alternativ efter läkning. Om du behöver dölja din piercing när den väl är läkt, finns det speciella tung-retainers i genomskinlig plast med platt ovansida för att inte synas.

Du behöver nödvändigtvis inte ta ur din piercing vid rutinbesök hos tandläkaren. Även om din tandläkare inte gillar dina modifieringar, så har vi haft kontakt med tandläkare som påpekar att en piercad tunga inte är mer i vägen än en tunga utan piercing, så länge placeringen är korrekt.
Skulle man ta ur smycket, speciellt under första och andra månaden, och har det ur även under kortare perioder så kan det innebära slutet för din piercing om du inte uppsöker professionell hjälp för isättning.

 

TOUNGEWEB

 

Denna piercing placeras genom frenulumsträngen på undersidan av tungan och ligger på basen av munhålan, bakom tänderna i underkäken. Hur kraftig sträng man har varierar oerhört mycket från person till person. Vissa har en kraftig sträng som går nästa fram till spetsen av tungan, medan andra knappt har någon synlig sträng alls.

Läkningen för denna piercing är ganska kort, 3-5 veckor, förutsatt att man sköter om den korrekt.

Initialt placerar vi en BCR i denna piercing, men storlek och tjocklek varierar från kund till kund.

 

LÄPP/LABRET

 

Läppiercings har i många kulturer länge varit en av de populärare piercings tillsammans med septum, näsvinge och öronpiercings. De flesta har i dagens samhälle sett bilder av de kända läpplattorna från vissa afrikanska och sydamerikanska stamfolk. Färre känner till de silversmycken och benplattor som används av Tlingit-stammen i nordvästra Amerika eller de handsnidade elfenbenssmyckena för labretpiercings som används av Inuiterna vid Nordpolen. I verkligheten så utövas labretpiercings på i stort sett alla kontinenter och har både symboliska och estetiska betydelser i dussintals kulturer.

Traditionella piercings i Läpp kan placeras vart som helst längs kanten av läpplinjen, oftast på underläppen. De görs oftast på sidan, mellan mungipan och där läppen börjar smalna av från den fylligare mittdelen. De kan även placeras närmre, eller i mitten av läppen, men man får vara försiktigare då smycket kan komma i vägen mer, speciellt vid kyssar.

Vid placering i mitten av läppen sätter vi endast i labretstav från början för att underlätta läkningen. När piercingen väl läkt kan man byta ut denna mot en ring.

Smycket är oftast en 1.2 eller 1.6mm tjock ring eller labret. En del kunder känner att en ring på 1.6mm ger bättre stadga i hålet än ringar på 1.2mm. Diametern på en ring beror på fylligheten av läppen. Likt tungpiercingen kommer hudvävnaden att svullna under den initiala läkningen vilket kräver en större diameter. Efter läkning (8 – 10 veckor) kan du oftast byta ned till en mindre ring eller kortare labret.

Labret – Termen Labret, korrekt uttalat la-bret(rimmar med bett), syftar generellt sett på en enda piercing placerad under mitten av underläppen, ungefär halvvägs mellan nedre kanten av underläppen och vecket vid toppen av hakan. Höjden kan variera mellan alltifrån vecket till kanten av läppen, förutsatt att smycket sitter bekvämt mot tandköttet på insidan.
Labreter kan även utföras i par, på båda sidor av mitten (vissa syftar till lägre labreter, speciellt i par, som Lowbrets/Snakebites).

Det initiala läksmycket för en labretpiercing är vanligtvis en 1.6mm tjock labret – en stav med en liten kula (på utsidan) och en platt disk (som ligger emot tandköttet). Detta är oftast det mest bekväma smycket för läkning. Som med tungpiercingen svullnar läppen under de första dagarna eller veckorna, så en något längre stav initialt är nödvändigt. Den initiala längden beror så klart på läppens tjocklek.
Efter att piercingen är läkt kan man byta ned till en kortare stav. Även om piercingen verkar vara läkt efter ett par veckor, så är den inte fullt läkt förrän efter ca två månader. Om du byter ditt smycke tidigare än så, kan vävnaden tendera att svullna upp igen, vilket gör det nya smycket för kort.
Med detta i åtanke, så rekommenderar vi att ni väntar tills er piercing är fullt läkt innan ni byter ned till en kortare stav, eller att ni går till en professionell piercer och får hjälp att byta smycke.

Vertikal Labret
Som namnet antyder placeras denna piercing, vanligtvis centrerad i läppen, vertikalt. Böjda stavar är mest lämpade för denna placering. Som för många piercings är denna placering beroende av anatomin på läppen och bör endast göras på fylligare läppar där underläppen har en god kant utstickande från läppen.

 

Läppens vävnad är väldigt mjuk och ”förlåtande”, så om ni vill stretcha vid ett senare tillfälle är det inte alltför svårt. Vi känner ett antal personer som springer omkring med smycken på 9mm och större. Sett från ett kulturellt världsomspännande perspektiv är detta ingenting.
I många delar av världen skär man läppen, hellre än att pierca, för att tillåta mycket större smycken.

Labreter finns i stål, titan (färgat och vanligt) och guld och kan smyckas med kulor, koner, spetsar eller glittriga stenar i dessa metaller. Man kan även använda akryl- eller stenkulor eller ovanligare former som dödskallar eller spader ess. Man behöver aldrig bli uttråkad med denna piercing.

Gällande alla piercings så kan inte alla personer ha alla piercings, med den individuella anatomin som utgångspunkt och detta gäller även här. Piercings i läppen i samband med tandställning av vissa modeller är inte att rekommendera.
Som för alla piercings, försök inte att lämna dem tomma under längre perioder. Läppar, tungor och kinder tenderar att dra ihop sig väldigt snabbt, oftast inom en halvtimme. Om ni behöver dölja piercingen, pröva med en ofärgad plast-retainer avsett för detta ändamål.

 

MEDUSA

 

Medusa – kallas placeringen i mitten av överläppen och följer huvudsakligen riktlinjerna för labretpiercings. De kan ha något längre läktid än en labret och kan vätska sig något mer de första dagarna.  En sak man tittar efter gällande placeringen av denna piercing är att frenulum-strängen på insidan av överläppen inte går för långt ned på insidan, då detta kan orsaka obehag och komplikationer.

Angående svullnad; Ibland kan svullnaden på en Medusa vara snabb och markant, men går oftast ned väldigt snabbt. Ibland kan man få en tjock fläck runt piercingen inom några ögonblick. För att minska svullnaden efter piercingtillfället kan du hålla munhålan kall genom att suga på is, äta isglass eller dricka isvatten. Sov gärna med en extra huvudkudde de första nätterna för att minska svullnaden på nätterna.
Efter några dagar kan ert initiala smycke komma att sticka ut likt en antenn, men försök att stå ut med detta så länge som möjligt och prata med er piercer om ni känner att det orsakar problem för er. Även om detta oftast inte stämmer för labreter, så kan en Medusapiercing ibland bytas ut mot en kortare stav innan läkningen är över om längden skulle hindra läkningen. Er piercer kan avgöra vad som blir bäst i er situation.

 

MOUCHE

 

Mouche, även kallad Monroe ellerskönhetsfläck, följer huvudsakligen riktlinjerna för labretpiercings.  De kan ha något längre läktid än en labret och kan vätska sig något mer de första dagarna. Man vill vara försiktig med placeringen av denna piercing, då överläpp och kind rör och ändras dramatiskt i tjocklek när man ler och äter, så smycket måste vara tillräckligt långt för att tillåta områdets maximala tjocklek.

Placerar man en Mouche på vardera sida av överläppen, kallas detta för Angel bites, överläppens motsvarighet till underläppensSnakebites.

Angående svullnad: Ibland kan svullnaden på en Mouche vara snabb och markant, men går oftast ned väldigt snabbt. Ibland kan man få en tjock fläck runt piercingen inom några ögonblick. Is och ibuprofen kan hjälpa mot svullnaden, liksom alla andra tips mot svullnad i kategorin Skötselråd.
Efter några dagar kan ert initiala smycke komma att sticka ut likt en antenn. Försök att stå ut med detta så länge som möjligt och prata med er piercer om ni känner att det orsakar problem för er. Även om detta oftast inte stämmer för labreter, så kan en Mouchepiercing ibland bytas ut mot en kortare stav innan läkningen är över om längden skulle hindra läkningen. Er piercer kan avgöra vad som blir bäst i er situation.

 

KIND

 

Kindpiercings är mindre vanliga än andra orala piercings, men har vunnit mycket popularitet tack vare populärkultur som amerikanska TV-programmet L.A. Ink och de är även en möjlighet för en annorlunda utsmyckning. Smycket kommer så klart att vara längre och läkningen är oftast förlängd på grund av tjockare vävnad och mer muskelrörelse. Likt en mouchepiercing bör man vara aktsam i placeringen för att undvika områden som ändras för mycket när man ler.
Piercings i kinderna kan även svullna något mer än vanliga placeringar i läpparna, så var aktsam och kyl ofta. De har även en avsevärt längre läkningsperiod än vanliga piercings i läpp och man får räkna med en läkningstid på minst 4-6 månader.
Kindpiercings bör inte placeras bakom den första kindtanden, för att undvika öronspottkörteln och dess kanaler.
Tänkvärt för dessa piercings är att de i stort sett alltid lämnar synliga och markanta märken efter sig, om man skulle tröttna på dem och plocka bort dem. Vissa skaffar kindpiercings just av denna anledning, då man får ”konstgjorda” smilgropar.

Likadant för alla orala piercings, försök inte att lämna dem tomma under längre perioder. Läppar, tungor och kinder tenderar att dra ihop sig väldigt snabbt, oftast inom en halvtimme. Om ni behöver dölja piercingen, pröva med en ofärgad plast-retainer avsett för detta ändamål.

 

SMILEY

 

Denna piercing sitter i frenulumsträngen som är centrerad på insidan av överläppen. Den läker väldigt snabbt och är relativt smärtfri.
Den passar bäst för personer vars överläpp drar sig tillbaka när man ler, så att man visar både tänder och piercing vilket drar blickarna till leendet.

Smileyn har en benägenhet att migrera och många uppfattar det som att den ”bara faller ut” efter ca 1 år. Detta beror dels på att vävnaden man sticker igenom är väldigt tunn, dels på att allt i världen drar sig nedåt förr eller senare, tack vare tyngdkraften. Denna process är vanligtvis smärtfri.

Denna piercing utförs oftast med en BallClosureRing på 1,2 eller 1,6mm, placerad så att kulan vilar strax under tandköttskanten mellan framtänderna. Den kan även utföras med smycken och storlekar som inte är lika synliga.

Som för de flesta andra piercings så är denna piercing anatomiberoende, vilket gör att inte alla kan ha en Smiley.

Riskerna för denna piercing är tandköttserosion och kan leda till karies på grund av slitage mot emalj och tandkött.

 

 

BRÖSTVÅRTA

 

Piercings i bröstvårtor är troligtvis ett ganska ungt påfund. Det finns ingen riktig dokumentation av deras förekomst före ungefär 35 år sedan. Det har spekulerats i huruvida damerna i den viktorianska engelska societeten hängav sig åt denna modifikation, på samma sätt som den europeiska exploateringen av världshaven sparkade igång en tatueringsmodefluga bland de välbärgade, men bristen på bevis ger sken av det inte är mer än rykten. Oavsett vad, så är piercings i bröstvårtorna inte bara en väldigt elegant piercing att se på, utan även lite stimulerande för den som bär den.
Placeringen av smycket är detsamma för både kvinnliga och manliga piercings och är extremt viktig. En felaktig placering är den vanligast förekommande orsaken till ärrvävnad eller problem med att läka dessa piercings. Piercingen bör sättas vid basen av själva vårtan, där vårtan möter vårtgården (den större, lite mörkare cirkeln). Placeras piercingen djupare än basen, kan läkningen förlängas extremt och kan leda till överdriven ärrvävnad och missformade bröstvårtor. Om piercingen placeras för långt ut, närmre tippen av vårtan, finns det definitivt en risk för emigrering (bortstötning). Utförs denna piercing korrekt kan bröstvårtan bli styv och stanna så. Den kan även komma att växa något, vilket ger dig den där ”precis-inkommen-ifrån-kylan”-looken hela tiden. En del kan även bli mer känsliga.

Den minsta storleken för män som bör beaktas är 1.6mm. Tunnare än så har en högre risk att växa ut eller ge slitage och ärrvävnad om man leker med dem för hårt. En tjockare storlek kan användas om vårtan är tillräckligt stor och rekommenderas särskilt om du vet att den kommer att utsättas för tyngre lekar (Ja, detta innefattar även att hänga kedjor och dylikt ifrån den). Den minsta diametern på en ring för en normalstor bröstvårta bör aldrig vara mindre än att mer än 1/3 täcks av vårtan. Stavar är också ett alternativ och vårt främsta val vid initiala piercings för bättre läkning.

Kvinnor kan med fördel sätta lite tjockare smycken, då deras vårtor oftast inte bara är större, utan även får utstå mer irritation från BH osv. Generellt så är 2.0mm tillräckligt, men 2.4mm är en möjlighet för större vårtor. Den genomsnittliga ringen bör inte ha en diameter mindre än 12mm, men med en bredare vårta krävs oftast en större ring. Längden på en stav ligger oftast mellan 10mm och 18mm.

När det kommer till kvinnliga bröstvårtepiercings är valet mellan ring och stav som läksmycke ett väldigt viktigt sådant. För vissa bröstformer fungerar båda smyckena bra och skillnaden dem emellan är mycket liten (om du inte utövar kontaktsport, då en stav är det bästa valet). För andra former (oftast större bröst, eller de med lågt sittande bröstvårtor eller vårtor som pekar nedåt) är stav helt klart det bästa alternativet.
För att en ring skall sitta bra behöver den hänga parallellt med kroppen och inte vara vinklad bakåt mot kroppen, även när du bär BH. Om du har tillräckligt med plats under vårtan på ditt bröst, så att hela ringen kan vila mot huden och fortfarande vara parallell med kroppen så är det lugnt. Däremot, om ditt bröst svänger inåt tätt under din bröstvårta, så att en BH trycker ringen bakåt mot din kropp, så är en stav det bästa för dig. Att ha en ring i en sådan bakåttryckt position kan försvåra en enkel läkning och kan även uppmuntra piercingen att växa ut. Då den undre delen av ringen pressas bakåt och inåt, så blir toppen (som sitter igenom bröstvårtan) av ringen pressad framåt, bort från kroppen. För att mildra detta tryck kan kroppen komma att helt enkelt sluta motstå kraften och tillåta ringen att växa ut från kroppen (Kvinnor med vida, flata bröstvårtor kan även ha detta problem).

En del kvinnor har prövat andra lösningar för att få ringen att hänga parallellt, som att vika upp ringen ovanför bröstvårtan, när man bär BH. Man kan även pröva att bära sport-BH eller tighta linnen istället. Ett annat alternativ är att vika en kompress och lägga bakom ringen som stöd, när man bär BH, men om du inte orkar hålla på eller gillar den slanka formen av en stav, så är stavar ett utmärkt val.

Bröstvårtor kan läka på mellan 2-4 månader, medan vissa kan ta längre tid. Dessa läktider är dock endast för initial läkning och många personer kan på avsöndring från sin piercing när som helst under det första året. För kvinnor så sker detta oftast runt deras menstruation. Många personer märker även av mer avsöndring om de är sjuka, stressade, när de inte har ätit eller sovit bra eller när de har druckit alkohol, rökt osv. för mycket. Som med alla piercings, om ditt immunsystem är överbelastat, kommer dina piercings att säga till. Extra tvätt med koksaltslösning hjälper oftast till att förbättra det hela.

Du måste undvika att ta på dina bröstvårtepiercings med smutsiga händer, oavsett om det är dina eller din partners. Hur lockande de än är, skall de inte lekas med förrän de är helt läkta! De kan, och kommer oftast, att bli infekterade om du håller på med dem för tidigt. Om du är snäll mot dem, så kan du få oerhört vackra, styva, härligt känsliga bröstvårtor för resten av livet.

 

 

SURFACE

 

Surfacepiercings är ganska extrema piercings. De kräver mycket tålamod och skötsel för att läka. De flesta kan ta upp till ett år eller längre att läka. Med detta i åtanke rekommenderar vi att du har erfarenhet från piercings som är lättare att läka, innan du skaffar en surfacepiercing.

Genom åren har det prövats otaliga metoder för att få surfacepiercings att läka. Det huvudsakliga hindret är det att när plan hud piercas, blir kroppens naturliga reaktion att gradvis stöta ut smycket. Kroppen producerar nya hudceller inifrån och ut. Då de nya lagren läggs till under smycket, trycks de gamla ut mot ytan där de så småningom ömsas bort. Smycket trycks oftast ut tillsammans med hudlagren som den går igenom.

Om man sätter i ett normalt piercingsmycke (t.ex. ballclosurering, rak eller böjd stav) i en surfacepiercing, kan smycket sätta press på vävnaden mellan smycket och ytan på huden och på så sätt skapa en förhöjning. Detta tryck kan orsaka problem under läkningen då det begränsar blodcirkulationen till vävnaden vilket kan påskynda att smycket stöts ut. Ju mindre hälsosam vävnad, desto större risk för emigrering.

För att undvika detta resultat, använder vi speciella stavar, s.k. surfacebarbells, som är formade som en häftklammer. Med en surfacebarbell minskas trycket på piercingen och tillåter blodet att cirkulera till vävnaden mellan smycket och ytan, vilket medför en lättare läkning och ökar chanserna till att du får behålla din piercing.

De vanligaste placeringarna är Nacke, Sternum (bröstbenet) och Anti-Eyebrow.

GENITAL

 

Så du funderar på att skaffa en genitalpiercing? Låt oss först skingra eventuella missuppfattningar du kanske har. I motsats till deras skrämmande rykte, så är genitala piercings generellt mindre smärtsamma än andra piercings och har oftast lättare att läka. Många tänker på sina genitala delar som ”smutsiga” och har lättare att få infektioner, men sanningen är faktiskt tvärt om. Tack vare den ökade blodgenomströmningen och snabbheten i läkning, så är genitala piercings minst benägna att få infektioner. De är heller inte utsatta för de bakterier som finns i din dagliga miljö som t.ex. en örsnibb är, då de är skyddade av dina kläder.

Om du funderar över skötselråd kan du titta i både den allmänna och den genitala sektionen under Skötselråd.

Du kan med fördel ställa dig själv några frågor när du funderar över att skaffa en genital piercing. Det är viktigt att fundera på vad du vill få ut av din piercing. Är det mest för dekoration eller stimulans? Är det för din njutning eller för din partner(s)? Har du ett långsiktigt mål eller ett projekt i tankarna?

Förhoppningsvis finner du de svar du söker i våra sektioner och mer än så.
Skulle du behöva mer information eller om du har några obesvarade frågor, tveka inte att kontakta oss.

 

 

KVINNA

 

Klitoriskappa
Detta är utan tvekan en av de mest populära kvinnliga genitala piercings utförda i vår studio. Den ser inte bara bra ut, utan kan även ge stimulans till den som bär den. Den är enkel att få utförd och läker som de inre blygdläpparna (notera likheten av hudens textur och färg), men kan vara känsligare vid beröring. Det förekommer vissa rykten angående spontana och plötsliga orgasmer till exempel bara genom att gå osv., men dessa är troligtvis överdrivna eller i alla fall förhållna till de första dagarna. Denna piercing kommer inte att ändra ditt liv, men den kan göra det lite roligare.

Piercings i kappan kan göras antingen horisontellt eller vertikalt, beroende på anatomin hos den som blir piercad. De skiljer sig både i tillvägagångsätt ochrekommenderat initialt smycke, även om de är lika i konceptet.

 

Den horisontella kappan ligger platt emotkroppen, placerad så att kulan på ringen vilar ovanpå klitoris, och kan stimulera framför allt med tyngden av kulan på själva klitoris.
För att vara anatomiskt anpassad för den horisontella kappan, så måste du ha en kappa som går utanför de yttre blygdläpparna när dina ben är ihop. Med andra ord så får inte dina yttre blygdläppar täcka eller klämma ihop kappan när du sätter ihop dina ben. I annat fall kan ringen vridas, vilket kan förlänga eller omöjliggöra läkningen och kan få piercingen att läka snett. Generellt så är detta ävven väldigt obekvämt. I vissa fall kan en oval ring mildra några av dessa besvär.

Om din klitoris göms under din kappa (att du inte kan se den utan att behöva dra kappan bakåt) så kommer du inte att få så mycket stimulans ifrån den horisontella kappan. Din kappa kommer att hamna mellan kulan och din klitoris, vilket dämpar stimulansen. Själva piercingen kan läka bra och vara estetiskt tilltalande, men om du vill känna den är den vertikala ditt val.

 

Den vertikala kappan är ett bättre alternativ för de flesta kvinnors anatomi och upphetsning. Den kan utföras med en ring, men vi anser att både läkning och stimulans är bättre med en böjd stav. En ring måste vara tillräckligt stor i diameter för att kunna gå från toppen av kappan till kanten och sedan sticka ut från kappan med samma längd. En ring i den vertikala kappan kommer att sticka rakt ut från kroppen likt en navelpiercing. Om bäraren har en stor kappa (och därför en större ring) eller bär kroppsstrumpor eller tighta byxor kan ringen vridas i sidled och få den att läka snett, ärra och/eller smärta. Även här kan en oval ring vara ett bättre alternativ.

Stavar å andra sidan, ligger emot kroppen och är därför mer kompatibla med tighta kläder. De är oftast även mer stimulerande. Utförd korrekt vilar den nedre kulan på klitoris medan den övre kulan och själva staven skapar ett tryck på klitorisskaftet. Ju större kula eller tjockare smycke, desto mer kan du känna.

Längden på staven beror på anatomin på individen, men brukar ligga mellan 10mm och 18mm. Kappan skiljer sig enormt i storlek från kvinna till kvinna. Tjockleken bör vara minst 1.6mm, men tjockare stav kan med fördel användas för bättre stadga och stimulans. Man kan med fördel töja ut denna när den väl har läkt, till större storlek.
Kapp-piercings som sätts för djupt har en benägenhet att göra ont, ärra, svullna kraftigt och inte läka. De som placeras för ytligt tenderar att växa ut.
Den ideala placeringen för en horisontell kappa är mot basen av själva kappan och inte bakom linjen där den går samman med kroppen. Kanalen bör vara placerad mot spetsen av kappan, så att kulan på ringen vilar i nivå med klitoris. Diametern på ring är vanligtvis mellan 12mm och 16mm.

Den ideala placeringen för en vertikal kappa är med ingångshålet strax under spetsen av kappan, med staven framträdande under kanten av kappan. Genom att sätta in en tops under din kappa och föra upp den mot spetsen av kappan kan du se vart ingångshålet placeras. Detta är även ett bra sätt att kontrollera om du kan ha en vertikal kappa. Får du inte in topsen så att 2/3 av toppen försvinner, bör du inte genomföra en vertikal kappa.

Piercings i kappan har en benägenhet att läka ganska så snabbt, speciellt om du blötlägger den med varm saltlösning varje dag. Försök att undvika påfrestningar och lek med din piercing, både från dig själv och andra, under de första två veckorna och undvik kroppsvätskor under hela läktiden. Detta hjälper dig att läka din piercing något snabbare.
En del kvinnor kan svullna eller blöda under första dagarna, speciellt om man dricker alkohol, tar stimulerande medel, koffein eller aspirin eller tunnar ut sitt blod på annat sätt. Varm saltvattenslösning kan mildra eventuell irritation. Kontrollera kulorna på staven periodvis, så att de sitter kvar, då hud som fastnar mellan kula och stav kan göra riktigt ont. Och om du använder vibrator, sätt den på lägre volym första gången!

 

Inre blygdläpp
De inre blygdläpparna, eller inre läpparna, är de hårlösa veck som går ut ifrån botten av klitoriskappan och som omger den vaginala öppningen. Det är oftast väldigt enkelt att genomgå en piercing här, då huden är så pass mjuk och tunn. De har även en väldigt snabb läktid (4 – 8 veckor) då området har hög blodtillförsel och är utformat för att stå emot påfrestningar som sex och barnafödsel. De kan ibland blöda lite initialt och kan svullna något under de första dagarna. Du kan mildra eventuell smärta och kliande genom att blötlägga med varm saltlösning och därigenom fortskynda läkningen. Ta det dock varligt med användandet av havssalt eller kosher salt, då sockret i bordssalt kan leda till svampinfektioner.

Försök undvika att cykla och/eller bära stringtrosor, kroppstrumpor eller tighta jeans de första dagarna. Sex är inte förbjudet, men du kommer troligtvis att läka snabbare om du avstår ifrån det de första två eller tre veckorna. Se dock till att undvika alla former av kroppsvätskor, även vid oralsex och även om du är monogam.

Inre blygdläppar är generellt sett mer visuella än stimulerande, men vissa kvinnor känner att de blir upphetsade av att känna smycket gnida mot insidan av den motsatta blygdläppen. Vikten av ringen kan även dra ned blygdläppen, vilket vissa tycker är skönt. Detta gör dem även mer synliga och kan göra din klitoris mer framträdande.

Vi rekommenderar en ring på 2.0mm i tjocklek. Tunnare än så kan riva i huden, speciellt om man leker med den. Tyngden av en tjockare ring kan eventuellt förlänga läkningen och ömma mer. När piercingen väl är läkt kan man sätta i större smycken, då huden är väldigt lätt att töja. På grund av detta, så bör du undvika stavar och hästskor, då kulorna eventuellt kan åka igenom.

Inre blygdläppar kan göras som enskild piercing, men ser även utmärkta ut som ett, eller flera, par. Däremot rekommenderar vi inte att du försöker läka två stycken på samma sida om de sitter tätt ihop. Huden emellan dem kan nypas och svullna upp extra. Försök istället att läka en på varje sida, eller den första och tredje om du skulle vilja ha tre på endera sidan. Den enda begränsningen av hur många du kan göra är storleken av din blygdläpp. En del kvinnor har upp till sex stycken eller fler, medan andra kanske inte kan ha en enda.

 

Yttre blygdläpp
Yttre blygdläppar är de lite tjockare, oftast hårtäckta skinnvecken som skyddar kappan och de inre blygdläpparna. De kallas ibland för de ”yttre läpparna”.
Fastän de sitter så pass nära de inre blygdläpparna, så läker de yttre på ett helt annat sätt. På grund av tjockleken av vävnaden man piercar, kan läkningen vara besvärlig och ligga mellan 2 och 6 månader. Om du väger mellan inre och yttre blygdläppar, ha i åtanke att de inre känns mindre att göra och läker mycket snabbare, i motsats till vad du kanske tror.
Båda piercingarna utförs med en tång som lätt håller fast huden och håller den spänd när nålen snabbt går igenom vävnaden. Smycket sätts i efteråt i änden av nålen.

Vi rekommenderar att man börjar med en ring på 2.0mm i tjocklek, med en tillräcklig diameter så att ringen inte nyps eller vrids när du sätter ihop låren. Kvinnor med stora lår kan med fördel överväga en annan piercing, då läkningen kan vara särskilt svår för dem. Den idealiska yttre blygdläppen för en piercing har liknande form som de inre, med en definierad kant på vävnaden. Kvinnor med ”uppblåsta” eller platta yttre blygdläppar kan med fördel tänka om gällande deras val av piercing.

 

Fourchette
Denna piercing är placerad där de inre blygdläpparna möts baktill, under den vaginala öppningen. Många kvinnor, men inte alla, har en tydlig nypbar kant av hud där som passar väl för ett smycke.

Val av smycke är liknande de till inre blygdläppar. En ring på 2.0mm eller 2.4mm är oftast det bästa valet, med en tillräckligt liten diameter för att inte vara i vägen under läkning. För att minimera eventuellt tryck vid sex, brukar en del kvinnor använda en stav under läkning. Med den typen av smycke måste kulorna vara tillräckligt stora för att inte åka igenom piercingen.

Tekniskt sett så läker en Fourchette väldigt fort, men på grund av påfrestningarna den kan få utstå kan förlänga läkningen markant. Vissa sittande positioner, kroppsstrumpor, tighta jeans, stringtrosor och cykling kan alla utsätta piercingen för smärtsamt tryck. Läkningen kan även förlängas av för mycket sexuell aktivitet, speciellt vid vaginal penetration. En del kvinnor (och deras partners) älskar känslan av när smycket rullar in i vaginalöppningen vid penetration, men man bör vara väldigt försiktig, samt undvika kroppsvätskor, tills dess att piercingen är läkt.

 

Klitoris
Denna piercing är faktiskt väldigt sällsynt och misstas av många kvinnor för en piercing i klitoriskappan. De flesta kvinnor har faktiskt inte anatomin för en piercing i själva klitoris och det är ungefär 90-95% av alla kvinnor.

För att kunna skaffa en piercing i klitorishuvudet måste den vara tillräckligt stor för att ett smycke skall kunna få plats. Den bör vara minst 6mm bred och vara fullt synlig. Om man bara kan se en del av den titta fram under lite tightare hud i kappan, så är den inte kompatibel.

Det ideala smycket för denna piercing är en ring med tillräckligt liten diameter för att sitta bekvämt mellan de yttre blygdläpparna. Tjockleken på ring varierar beroende på storleken av klitoris, men 1.6mm eller 2.0mm är att föredra. Om det finns tillräckligt med utrymme mellan toppen av klitoris och kappan kan man utföra piercingen vertikalt med en stav, förutsatt att tillräckligt små kulor används.

Klitoris består av tätt packade nerver, så denna piercing kan vara väldigt känslig att utstå. Detta är så klart även anledningen till att kvinnor väljer en klitorispiercing. Väldigt många nerver = väldigt mycket stimulans!

Om du funderar på att skaffa en piercing i klitoris, kontrollera först att du har anatomin för den. Se även till att du hittar en piercer du litar på. Om den blir utförd fel kan man förlora känseln, men den brukar återkomma när man tar bort smycket.
Se till att vara säker på vad det är du vill ha och varför. Detta är inte en piercing att stressa in i.

 

Triangel
Likt klitorispiercingen kan en korrekt utförd Triangelpiercing vara intensiv att utföra och stimulerande att ha. Likt klitorispiercingen är Triangelpiercing en väldigt avancerad och allvarlig piercing.

Visuellt ser piercingen ut som en lågt sittande horisontell piercing i klitoriskappan. Smycket stimulerar genom att sätta tryck inifrån och ut på klitorisskaftet. Klitorisskaftet kan du känna genom att ta tumme och pekfinger och klämma kappan bakom klitoris och röra huden upp och ned. Den hårdare ”staven” av vävnad som går upp och bak mot venusberget är klitorisskaftet.

Även om denna piercing låter lockande, så är det inte många kvinnor som kan ha den. Det avgörande kriterierna är liknande de för den horisontella kappan. Själva kappan måste vara stor och tillräckligt framskjutande från de yttre blygdläpparna när benen sitter ihop. Kraftigare yttre blygdläppar eller större innerlår kan komma i konflikt med placeringen av smycket och kan omöjliggöra läkningen.
Vidare så måste klitorisskaftet gå att dra ut ifrån kroppen, du måste kunna ta tag med dina fingrar runt den, annars kan den vara omöjlig att genomföra.

Triangelpiercingen är en avancerad piercing att utföra och det är inte alla piercers som har kunskapen, eller viljan, att utföra den. Om du funderar på att skaffa den, konsultera med din piercer först. Be dem kontrollera att du har den anatomiska möjligheten att kunna ha den. Triangelpiercingen är inte en piercing man skall ta med en klackspark. Var säker på att både du och din piercer vet vad ni gör. Görs den dåligt kan den vara väldigt smärtsam och eventuellt omöjlig att läka. Korrekt utförd kan den vara väldigt elegant och extremt stimulerande.

Christina
Christinapiercingen är en vertikal surfacepiercing som går genom huden på mons pubis, eller venusberget. Den är placerad vid spetsen av de yttre blygdläpparna och har samma visuella form för de yttre blygdläpparna som den vertikala klitoriskappan har för de inre. Denna piercing är mestadels estetisk, mer än stimulerande.

Böjda stavar är det mest passande smycket och extra längd på staven är att föredra då svullnad är ganska vanligt i detta område.

Christinapiercingen har likt de yttre blygdläpparna ganska långsam läkning och kräver vård mellan 3 – 9 månader.
Den har en benägenhet till att emigrera och stötas bort (växa ut) och kan lämna tydliga ärr från dess rörelse. Om du vill ha denna piercing måste du ha en tydlig och nypbar flik där dina yttre blygdläppar möts, ungefär som kanten på en navel.
Om du rakar dig i detta område måste du även vara väldigt försiktig med detta under flera månader, då rakkräm/lödder och stubb inte går bra ihop med oläkta piercings.

 

Princess Diana
Denna piercing är identisk med den vertikala klitoriskappan, med skillnaden att den sitter på sidan av kappan, i motsats till mitten. Den utförs oftast i par, men, är du osymmetriskt byggd med mer vävnad på ena sidan av din kappa än den andra, kan en Dianapiercing vara ett bra alternativ.
Den placeras oftast i vinklarna kl. 10 och kl. 2, men kan även göras kl. 9 och kl. 3 beroende på anatomin. Många kvinnor har oftast inte en så pass vid kappa för dessa placeringar, så Princess Diana är inte alls lika populär som den vertikala kappan, men det finns de som har både och.
Piercingen fick sitt namn från den första kunden som den amerikanska piercern Elayne Angel utförde den på. Att de kom att kalla den Princess beror på att prinsessan Diana hade varit på TV då, och de lade till det för att ge kvinnlig kunglighet lite uppmärksamhet i piercingvärlden.

Smycke för denna piercing är vanligtvis en böjd stav, precis som för den vertikala kappan. Minimum i tjocklek, och den vanligaste, är 1.6mm, men i vissa fall kan man sätta 2.4mm.

 

Princess Albertina
Denna piercing är, som namnet antyder, den kvinnliga motsvarigheten till Prins Albertpiercingen. Princess Albertina går in i urinröret (öppningen mellan klitoris och vaginalöppningen) och kommer ut genom den tunna hinnan mellan urinröret och den övre väggen av den vaginala kanalen.
Detta är en väldigt sällsynt piercing och utförs endast på kunder med större och tydliga urinrörsöppningar.

Placeringen av denna piercing är avancerad och det är inte alla piercers som utför den. Finner man någon som gör den, kan det vara väl värt det, då många kvinnor finner den tillfredställande. Smärtan är oftast minimal.

Smycket är oftast en 2.4mm ring med en diameter tillräckligt liten för att vara diskret vid vaginal penetration. Då vaginal penetration sätter tryck på ringen så får det även den att rotera i piercingen och stimulerar på så sätt nerverna i urinröret.

Om du inte redan har åtnjutit urinrörslekar är det svårt att avgöra om du är en bra kandidat för denna piercing. Du bör troligtvis pröva det först innan du bestämmer dig för själva piercingen.

 

 

MAN

 

Prins Albert
Prins Albert, även kort och gott kallad PA, är den vanligaste av manliga genitala piercings. Namnet kommer ifrån legenden att drottning Victorias make, likt sina likar, bar en ”klädring” i tippen av sin penis. Denna kunde så knytas fast runt hans ben och på så sätt ”eliminera” den där pinsamma bulan i hans moderiktigt tighta byxor. Huruvida detta är sant eller inte debatteras det flitigt om.

Själva piercingen består av en ring eller hästsko (circular barbell), som går in i urinröret och ut på undersidan där ollonet möter skaftet. Även om denna piercing ser skrämmande ut till en början, så är det en av de enklaste att få utförd och ännu enklare att läka då vävnaden man går igenom är väldigt tunn men väldigt stark. Då piercingen ofta kommer i kontakt med urin, som är sterilt för din egen kropp och fungerar som en effektiv och naturlig tvättprodukt, så läker den väldigt bra. Sköter man om den så läker den oftast helt på 4-9 veckor. Säkert sex är så klart en nödvändighet under hela läkningen och tänk på att all form av lek kan vara irriterande under de första veckorna. (Se Skötselråd: Manliga genitala för råd om läkning).

Vi rekommenderar att man börjar med en ring på 2.0mm eller 2.4mm och sedan töjer om man så önskar. Den här huden är så pass elastisk att det eventuellt kan töja sig självt, speciellt om man bär tyngre smycken. Det är inte ovanligt att se 5mm, 6mm, 8mm eller större storlekar i Prins Albert. BallClosureRingar eller hästskor är oftast de mest komfortabla smyckena under läkning, men böjda stavar är även ett senare val. Du bör kontrollera så att kulan vid urinrörsmynningen är större än själva mynningen, så att den inte riskerar att åka in i urinröret. Detta kan vara väldigt obekvämt och kan orsaka skvättningar. Se till att kontrollera så att gängade kulor sitter åt bra med jämna mellanrum, så att du inte riskerar att tappa dem någonstans där de inte bör vara.

Många undrar hur piercingen kommer att påverka när man kissar. I många fall så påverkas det inte mycket mer än lite droppar. För andra kan det vara nödvändigt att antingen hålla i smycket på ett specifikt sätt medan man kissar, eller så får man sitta ned. Många märker ingen skillnad i deras rutiner förrän de börjar töja upp till större storlekar.

Många män funderar över hur den känns när den väl är läkt. Prins Albert kan vara ganska så stimulerande då den går igenom urinröret. Många män vet inte hur skön stimulans av urinröret kan vara, förrän de har prövat det. En PA kan även vara förhöjande för personen i mottagande änden, både med den extra längden och för hårdheten.

Prins Albert är ett ganska så säkert val. Om du funderar på att ta steget med din första genitala piercing, så är denna ett utmärkt val att börja med. Den är enkel att få, enkel att läka och känns bra för alla inblandade.

 

En Omvänd PA är som en halv Apadravyapiercing utan en PA. Piercingen går in genom urinröret, som en PA, men går ut på översidan av ollonet, oftast i mitten. Läkningen liknar mest den hos en apadravya och är något längre än läkningen för en normal PA, då vävnaden man piercar är tjockare.

Piercingen görs med en ring på minst 2.4mm i tjocklek, med extra utrymme i diameter för eventuell svullnad och erektion. Att redan ha en PA utesluter inte att man kan skaffa en Omvänd PA, då båda två utgör en Apadravya. Man kan bära separata ringar genom varje piercing, eller kombinera dem båda med en stav för effekten av en Apadravya.

Alla manliga genitala piercings kan börja blöda lite de närmaste dagarna efter piercingtillfället. Det är därför rekommenderat att man tar det extra lugnt dessa dagar.

 

Ampallang
Allmänt sett kommer denna ursprungligen ifrån Östindonesien och Mikronesien och är den horisontella motsvarigheten till Apadravyan, likaså en stav genom ollonet på penis. Den kan placeras antingen ovanför urinröret eller igenom, men då piercingen är både starkare och mycket enklare att läka då den går igenom urinröret, finns det oftast ingen fördel med att placera den ovanför. Sett till smärtan så är det ingen skillnad, men urinet fungerar som en naturlig tvätt, vilket påskyndar läkningen. Många piercers vägrar på grund av detta att utföra Ampallangpiercings som inte går igenom urinröret.
Smycket bör vara en stav i minst 2.4mm tjocklek, generellt lite längre än för en Apadravya.

 

Apadravya
Apadravyan är en vertikal piercing genom ollonet. Historiskt så finns det spår av minst så  långt bakåt i tiden som Kama Sutra och sägs ha varit väldigt populär i södra Indien.

Apadravyan är traditionellt placerad i mitten från sida till sida, med piercingkanalens början i sänkan på ovansidan av ollonet, för att sedan gå igenom urinröret och ut på undersidan där en PA normalt är placerad. Mängden hud i denna piercing är ganska så stor, så även fastän den genitala vävnaden har snabb läkningstid, kan denna piercing ta flera månader att läka. Innan piercingkanalen är fullt läkt kan det ta upp till ett år. Alternativt kan en PA eller Omvänd PA lätt utökas till en Apadravya. Oavsett vilken man har från starten, så är en del av kanalen redan läkt, vilket minskar läkningstiden överlag för den andra piercingen.

Avhållsamhet är tack och lov inte nödvändigt under hela läkningstiden, men ju längre man avvaktar desto bättre. Försök istället att undvika alla former av lek under den initiala perioden då man kan vara öm. Detta brukar vara några veckor. Efter det är det bara att pröva sig fram och se vad som fungerar. Likt andra genitala piercings föreslår vi att en kondom används för alla typer av sex, oralsex inkluderat, under läkningens varaktighet. Detta gäller även om du har en enda partner.
Som med andra genitala piercings anser många att fördelarna för både bäraren och dess partner/s väger tyngre än den energi det tar att skaffa och läka piercingen.

Vi föreslår att man börjar med en stav som är minst 2.0mm, då tunnare smycken kan skära mot den ömtåliga vävnaden, speciellt under sex eller hårdare lek. Den initiala staven bör vara tillräckligt lång för att tillåta både svullnad och erektion. Väl läkt tycker vissa att en kortare stav är skönare, då den ger mer tryck, medan andra vill ha lite mer längd eller större kulor. Beroende på de ställningar du använder, kan den här piercingen vara användbar för stimulans av både g-punkt och prostata. Din partner kommer att tacka dig, igen och igen.

 

Dydoe
Denna piercing görs oftast i par och är små stavar som går igenom kanten på ollonet. Det är ingen vanlig piercing, då bäraren måste ha en tydlig kant för att kunna läka dem. Även om man har en tydlig kant, så är risken för emigrering ganska stor.
Vi rekommenderar inte denna piercing till män som inte är omskurna.
Dessa piercings har faktiskt ryktet om sig att att hjälpa till att ersätta en del av den förlorade känseln från omskärelse.

Stavar, böjda eller raka, har använts i så små tjocklekar som 1.6mm för den här piercingen, men för att motstå den press från normal sexuell aktivitet och för att minska risken att stötas ut, rekommenderar vi inget tunnare än 2.0mm.

 

Frenum
Detta är den första genitala piercingen för många män, då den inte är lite skrämmande som en PA och mindre intensiv än många av piercingarna i ollonet. Den har en klassik look och kan ”byggas ut” med fler, likt en stege, både mot toppen och mot basen av skaftet.

Den traditionella Frenumen går igenom den lösa skinnmassan på undersidan av skaftet, under frenulumsträngen. Piercingen bör gå igenom området med lite överflödigt köttig vävnad ungefär 25mm ifrån ollonet och inte, som den felaktigt brukar placeras, genom den för tunna strängen mellan skaftet och ollonet. Piercingen kan sedan upprepas, med lagom avstånd, längs hela skaften, på vilken/alla sidor, tills du får slut på utrymme.

Placeringen av den traditionella Frenumen är oerhört viktig, då det är ett av de mest känsliga områdena av penis. En effektiv Frenum kan öka stimulansen hos bäraren, så väl som hos deras partner(s).

Det smycke vi sätter i från början är en stav på minst 2.5mm. Tunnare smycke kan riva sönder huden under sex, samt kan öka risken för att piercingen emigrerar (stöts ut).
Längden på staven brukar vara 10mm, men detta kan variera. Ett alternativ, väl läkt, är en ring stor nog att vika över ollonet, men tillräckligt liten för att hållas på plats bakom ollonkanten vid erektion (som en inbyggd kukring). Om detta är ditt önskade resultat, kan du överväga att placera den strax framför den traditionella placeringen.

 

Pung/Hafada/Scrotum
Scrotumpiercingen görs igenom de yttre hudlagren av pungen och kan placeras i princip vart som helst. Den ”traditionella” placeringen är på endera sidan av säcken, över testiklarna. Dessa så kallade Hafadas sägs ha utförts som en övergångsrit i arabvärlden, då pojkar blev män, för att se till att testiklarna höll sig nere. Trovärdigheten i denna historia är dock osäker, men det är en oerhört attraktiv piercing!

När man väljer smycke är ring det absolut vanligaste och mest passande valet, även om stavar, både böjda och cirkulära (hästskor) kan fungera. Vi rekommenderar en tjocklek på minst 2.0mm, med en diameter på minst 12mm. En tjocklek på 3.2mm är acceptabelt, men tjockare än så kan försvåra läkningen på grund av vikten av smycket. Men väl läkt kan både större storlekar och vikter vara roligt!

 

Pubic
Pubic är en surfacepiercing vid roten av penis. Sett ur ett stimulerande perspektiv är denna piercing mer för din partners njutning än för dig som bär den. I missionärställning anser många att denna är en klitoriskittlare.

Läkning för Pubic följer de riktlinjer för surfacepiercings och kan vara både förlängd och oförutsägbar. Då det är en surfacepiercing och den kan få utstå ganska mycket friktion och tryck, så är chanserna att få behålla den på lång sikt inte så goda, då de tenderar att växa ut allt eftersom. Det smycke vi rekommenderar är en surfacebarbell, som i grova drag ser ut som en häftklammer. Detta smycke minimerar dock fördelarna för din partner.

Motsatsen till denna piercing kan göras på undersidan av penis, där skaften möter pungen. Denna piercing kallas oftast för Lorum eller låg Frenum. En rak stav är oftast det bästa valet av smycke för denna piercing, då den uppför sig till stor del som en Frenum.

Guiche
En Guiche, på engelska uttalad geesh, liknar en scrotumpiercing men är placerad mellan baksidan av pungen och anus. Läketiden är något längre än för en Scrotum, då den är mer utsatt för slitage från att sitta, promenera osv. Den kan vara svår att läka med normala aktiviteter, men blir närmast omöjlig att läka om du funderar på att spendera mycket tid på cykel, häst eller motorcykel.

Placeringen är väldigt viktig för denna piercing om du vill ha maximal stimulans. Den bästa placeringen motsvarar ungefär prostatans läge (den manliga g-punkten!), där tyngden ifrån smycket kan stimulera. Detta kan vara en väldigt sensuell piercing oavsett läggning och kan även vara rolig för din partner att leka med.

Smycket är oftast en ring på 2.4mm i tjocklek, även om böjda stavar och hästskor kan falla vissa i smaken. Detta är även en underbar piercing att töja, men se upp för stöten från en ring med stor diameter i full sving!

Förhud
Dessa piercings är normalt placerade så att ringarna är i toppen av penis när förhuden är framrullad. Då huden är så pass tunn kan de läka ganska så snabbt, men då det kan vara mycket rörelse i det området kan man lägga läketiden på ca 2 – 3 månader. Smärtan bör vara minimal för dessa.

Ringar på 2.0mm eller 2.4mm rekommenderas som initiala smycken. Tunnare smycken kan riskera att riva upp huden vid slitage från normalt sex. Tjockare smycken kan vara för tungt i en nygjord piercing och därigenom förlänga läkningen. Denna piercing är dock ganska så lätt att töja väl läkt, så alla ni som anser större vara bättre kan sova lugnt.